Sök:

Sökresultat:

2025 Uppsatser om Malmö stad - Sida 1 av 135

Utredning om möjligheten att simulera flöden i slurryrör

Projektet Àr gjort Ät Northland Resources AB som Àr ett gruvbolag med verksamhet i Kaunisvaara. Northland producerar ett höghaltigt jÀrnmalmskoncentrat.Syftet med projektet Àr att Northland vill utreda möjligheten att simulera flödet av slurry (vatten och malm) i slurryrör. Slurryrören Àr utsatta för stort slitage. Med en simulering vill Northland fÄ bÀttre förstÄelse kring slitaget vilket pÄ sikt leder till en mer driftsÀker anlÀggning. Northland vill Àven kunna anvÀnda sig av simulering vid nykonstruktion för att bÀttre kunna sÀkerstÀlla tÀnkt funktion.En nulÀgesanalys av problemet Àr framtagen och tillsammans med Algoryx, leverantör av mjukvara och tjÀnster för visuell och interaktiv fysikbaserad simulering, har caset studerats.Resultatet av utredningen visar att det i dagslÀget inte finns nÄgon fÀrdig modell som klarar av att simulera malm tillsammans med vatten i rör.

KvÀve och sprÀngÀmnesrester i LKABs malm-, grÄbergs- och produktflöden

Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvÀrdera, dels andelen ej detonerat sprÀngÀmne vid gruvbrytning. LKAB anvÀnder emulsionssprÀngÀmne Kimulux R, frÄn Kimit AB. Detta sprÀngÀmne innehÄller ca 24 % totalkvÀve i form av natrium- och ammoniumnitrat. KvÀve pÄ malm, grÄberg och i vatten inom gruvomrÄdet kommer i huvudsak frÄn icke detonerat sprÀngÀmne. Det Àr inte sprÀngÀmnet i sig som ligger till grund för detta, snarare Àr det en rad yttre faktorer.

El Alto - En stad i Bolivia : Ett stadsutvecklingsprojekt

El Alto Ă€r en ung stad som vuxit fram som förstad till den Ă€ldre staden La Paz. Idag Ă€r den officiellt en egen stad och landets nĂ€st största. ÄndĂ„ Ă€r den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto frĂ„n förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förĂ€ndringar i strategiska lĂ€gen har vi utformat ett underlag för en process dĂ€r El Alto skulle kunna gĂ„ frĂ„n en stökig, farlig och trĂ„kig plats till en riktig stad. .

Guldfeber och gruvskalv : En analys av Dagens Nyheters och Aftonbladets rapportering om gruvnÀringen i Malmberget och Kiruna under Ären 2005-2009

GruvnÀring Àr en betydande verksamhet inom svenskt nÀringsliv. TvÄ av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens lÀn. Den hÀr studien handlar om hur gruvnÀringen i Malmberget och Kiruna har portrÀtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan Ären 2005-2009. Det Àr tvÄ Är innan och tvÄ Är efter tillkÀnnagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas pÄ grund av utökningen av gruvan (2007). FrÄgestÀllningarna Àr: i förhÄllande till gruvnÀringen, hur mÄnga texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur mÄnga av dessa texter Àr kopplade till invÄnarnas boendesituation och hur mÄnga har en ekonomisk vinkel? För att ge svar pÄ frÄgor anvÀndes en kvantitativ metod och kvalitativ metod.

Effekter av en mer effektiv skuthantering: En undersökning av skuthantering - DMAB

Arbetet med denna studie gick ut pÄ att inventera vilka metoder som anvÀnts i Dannemora gruva av Dannemora Mineral AB (DMAB) gÀllande skuthanteringen under jord och ovan jord samt belysa och ge förslag pÄ hur skuthanteringen skulle kunna effektiviseras och eventuellt generera en ökad mÀngd fÀrdiga produkter och tillika högre intÀkter för företaget.Med en mer effektiv skuthantering med fokus pÄ separering av grÄberg och malm, bÄde under och ovan jord, hade DMAB erhÄllit mer fÀrdiga produkter och dÀrmed högre intÀkter. Uppsatsens resultat motiverar att en förstudie inleds i företaget. Tillkomsten av nya arbetsmoment innebÀr naturligtvis en kostnad men den torde vara liten och högst försvarlig i sammanhanget men mÄste utredas i den rekommenderade förstudien. Det handlar ocksÄ om andra besparingsaspekter som exempelvis minskade transport- och hanteringskostnader och i förlÀngningen Àven miljöbesparing, vilka dock ej Àr medtagna i den hÀr studien..

Serveringsvagn pÄ flygplan

Vårt projektarbete bestod av att ta fram en lättarbetad och automatiserad kabinvagn. Vi har samarbetat med Braathens Malmö Aviation. Problemet med dagens kabinvagnar Ă€r att kabinpersonalen riskerar att få arbetsskador som kostar flygbolagen en del pengar. DĂ€rför har vi dĂ„ tänkt att underlätta för personalen, genom att automatisera kabinvagnarna. Kabinvagnen kommer att ha sektioner som delas upp i rörliga och fasta delar.

Stadsutveckling av omrÄdet Sveaplan i Eskilstuna

I planeringssammanhang Àr begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad mÄste man börja med att definiera begreppet. Dock Àr det ett begrepp som Àr svÄrt att definiera. Detta beror pÄ hur starkt kopplat det Àr till individens egna vÀrderingar om vad en ?attraktiv stad? Àr.

FörtĂ€tning som hĂ„llbar stadsplaneringsmetod : En studie om Örebro stad

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att undersöka förtĂ€tning som hĂ„llbar stadsplaneringsmetod och i det hĂ€r arbetet kommer staden Örebro att undersökas. Vikten ligger vid att ta reda pĂ„ hur Örebro kommun arbetar med förtĂ€tning i Örebro stad, samt vilka fördelar och nackdelar som förtĂ€tning kan ha pĂ„ Örebro som stad. Exemplet Örebro har valts eftersom att Örebro Ă€r en vĂ€xande stad som fokuserar vĂ€ldigt mycket pĂ„ förtĂ€tning. Metoden som har anvĂ€nds under arbetet Ă€r kvalitativ metod, dĂ€r  semistrukturerade intervjuer genomfördes med planerare i Örebro samt en analys av styrdokument, program och planer frĂ„n Örebro Kommun.Örebro arbetar frekvent med förtĂ€tning i stadskĂ€rnan, de byggs pĂ„ lucktomter och vissa hus har höjts nĂ„gra vĂ„ningar. Det har Ă€ven byggts i utsidan av parker i staden men Ă€ven parkeringsplatser har byggts bort till förmĂ„n för byggnader.

Vilken bild av Malmö stad förmedlar svenska tidningar? - en kritisk diskursanalys av den mediala representationen av bombdÄdet pÄ RÀttscentrum i Malmö stad

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur media framstÀller Malmö stad i samband med bombdÄdet pÄ RÀttscentrum natten till den 1 december 2014. Detta sker genom en diskursanalys av sex svenska kvÀlls- och dagstidningar. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr Stanley Cohen's Moralpanik samt Ernesto Laclau's och Chantal Mouffe's Diskursteori. De sex kvÀlls- och dagstidningar som valts ut Àr de allra första rapporteringarna om bombdÄdet i Malmö. Under analysen har tidningarna analyserats utifrÄn sex olika diskurser.

JÀrnvÀgen till LuleÄ

Denna undersökning syftar till att klarlÀgga den beslutsfattandeprocess som lÄg bakom byggandet av jÀrnvÀgen till LuleÄ i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer Àn 250 Är tidigare nÀr malmtillgÄngarna i Norrbotten blev kÀnda och de första försöken att exploatera dessa kom till stÄnd. Ganska snart insÄg man att transporten av malm till hamnstÀder som PiteÄ och LuleÄ var besvÀrlig samt ineffektiv dÄ dessa mestadels företogs med hjÀlp av ackjor och slÀdar. I och med att jÀrnvÀgar började byggas frÄn 1825 och framÄt sÄ kunde en lösning pÄ problemet skönjas och en mÀngd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset frÄn centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt pÄ grund av den rÄdande oviljan frÄn mellansvenska bruksÀgare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige.

Malmmikroskopering - en studie av sulfidmineral frÄn LÄngbantrakten, Bergslagen, Sverige

De sulfidgruvor belÀgna i LÄngbantrakten som studien behandlar ligger i den vÀstra delen av Bergslagen utanför Filipstad i VÀrmlands lÀn. Opaka mineral (malm) frÄn tvÄ mindre mineraliseringar, NÀset och Getberget, har studerats med malmmikroskop och mikrosond för att beskriva mineralogin i omrÄdet. BÄda omrÄdena domineras av olika (Cu-Fe-Pb-Zn)-sulfider, i NÀset av kopparkis (CuFeS2), blyglans (PbS) och zinkblÀnde ((Zn,Fe)S) och i Getberget av blyglans, zinkblÀnde, kubanit (CuFe2S3) och magnetkis (Fe1-xS). I NÀset finns en del mindre frekventa mineral, tvÄ olika faser av Co-pentlandit (en nickelrik och en utan nickel), gedigen Sb och Bi, (Ni-Co)-sulfid, breithauptit (NiSb) och magnetkis. Kubanit Àr Àven ett viktigt mineral som speglar mineraliseringens bildning.

KvalitetssÀkring av kulturmiljö i offentlig upphandling ? En fallstudie av Mölndals Stad

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:20.

Stadsutveckling av omrÄdet Sveaplan i Eskilstuna

I planeringssammanhang Àr begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad mÄste man börja med att definiera begreppet. Dock Àr det ett begrepp som Àr svÄrt att definiera. Detta beror pÄ hur starkt kopplat det Àr till individens egna vÀrderingar om vad en ?attraktiv stad? Àr.

Det attraktiva folkbiblioteket? En undersökning av anvÀndarna pÄ fyra bibliotek i Malmö

In the last few years there has been an ongoing debate concerning the methods of assessing the quality of public libraries and their services. This study investigates the opinions and needs of the users at four different public libraries in Malm : the local libraries in Bellevueg rden, Limhamn, and Kirseberg, and the main library in central Malm . The purpose was to find out whether different user groups display different patterns in their library use and, in addition, to identify what library services they prefer. The data were collected through interviews with users and librarians, and by means of a user survey ccarried out at the four libraries. The results indicate that certain differences in the usage patterns do exist between the main library and the local libraries.

En idéstudie för skuthantering: LKAB, fjÀrrlastning

Studien inriktar sig pÄ att inventera vilka olika metoder som i dag finns pÄ marknaden för hantering av skut. Utöver detta sÄ har Àven en idéstudie gjorts för att ta fram förslag pÄ hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanlÀggning. Idag hanteras skuten pÄ produktionsomrÄden pÄ skutgaller som Àr belÀget ovanför slasen och med en fjÀrrstyrd skutknackare pÄ sidan. Gallret bestÄr av tvÄ öppningar med en balk mellan, mÄtten pÄ vardera öppningen Àr 1,1x1,2 meter. För att ta reda pÄ om potential finns för att Àndra skuthanteringen i LKAB har data samlats in frÄn fjÀrrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhÄllande till grÄberg.

1 NĂ€sta sida ->